Egen majoritet!

Sitter och funderar lite på hur det kan komma sig att ett parti utan partiprogram och med en enda hjärtefråga, kan kapa åt sig en säker plats i Riksdagen. Enligt min uppfattning måste det vara en fråga som delar sympatier oavsett blockgränser och politisk grundsyn för att få sådan genomslagskraft. Lite som när KD efter 30 års ihärdiga försök tyvärr kom över 4% spärren. Den gemensamma faktorn då var religionen som hämtade röster från alla andra partier då människor med en kristen livsåskådning finns inom hela det politiska spektrat. Jag vet t o m gamla kommunister som faktiskt går till kyrkan på söndagarna!
Den fråga som gör att SverigeDemokraterna kan göra en "KD" är invandringsproblematiken. I alla samhällsklasser och åldersgrupper finns ett utbrett missnöje med kriminella invandrare. Många känner någon som blivit utsatt för brott av invandrare, långt fler har hört talas om det och de flesta anser att det daltas med dessa kriminella element. Att de flesta invandrare inte är kriminella gör att t o m invandrare finns med som potentiella väljare till SD.
Svensk politik har ett stort problem och det är att ingen kan få politisk majoritet utan att samarbeta med andra partier. Socialdemokraterna och Moderaterna, de två i särklass största partierna, vill inget hellre än att ha en absolut majoritet för att utan kompromisser kunna köra sitt race fullt ut. Och hur ska man då uppnå denna dröm?
Jo jag tror att ett sätt är att någon av dessa två "tar över" SD:s invandrarpolitik! Dels så försätts SD ur spel, vilket är bra då partiet innehåller alltför många gamla "nassar". Dels så kommer väljare som idag är tveksamma att lägga sin röst på SD trots att de vill ha en förändrad flyktingpolitik, välja det etablerade parti som presenterar ett åtgärdpaket för att minska invandring och förespråkar hårdare tag mot kriminella. Oavsett om Sossarna eller Moderaterna skulle göra detta så blev förmodligen resultatet en egen politisk Riksdagsmajoritet.

Kommentarer
Postat av: Mopsi

Jag tänker ungefär som du. Men jag anser att många missbedömer SD.



1997 utgav Rikspolisstyrelsen en handbok. Där beskrivs bl a hur yngre aktivister lämnade SD för att partiet var parlamentariskt och för ”mesigt” (sid 24-25) samt att SD är parlamentariskt och demokratiskt (sid 37). Författare var Anna-Lena Lodenius och Per Wikström.



I DN den 8 maj 2002 uppgav enhetschefen Margareta Linderoth att Säpo inte intresserade sig för SD eftersom det var ett accepterat politiskt part.

Den kända nazi-forskaren Heléne Lööw utgav 1998 boken ”Nazismen i Sverige 1980-1997”. Helené Lööw har vid flera tillfällen uppgivit att partiet är demokratiskt och inte rasistiskt, nazistiskt eller främlingsfientligt. Hon har sagt detta bland annat i programmet Studio Ekdal i Axess TV den 30 september 2006 och på ett seminarium vid Karlstads universitet den 7 februari 2008.



I AB skrev Jan Guillou den 19 februari 2009 att SD inte var rasistiskt eller främlingsfientligt och att varje journalistisk granskning skulle bli en framgång för partiet.



Under hösten har Ulf Nilson (Expressen) och Anders Carlberg (Fryshuset) uttryckt liknande tankar.



Hälsar



Mopsi

2009-12-11 @ 00:07:50

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0