Motorvärmare

Under de tre årtionden jag haft bil har jag nästan alltid haft någon med elektrisk motorvärmare. I oljekrisens spår på 1970-talet blev det en boom för dylika doppvärmare. Man rekommenderade från myndigheten att vid sträng kyla skulle värmaren köras i minst 3 timmar. Och när det endast var någon minusgrad eller 0-5 + någon halvtimma. Allt detta för att minska bränsleåtgång och i kombination med kupévärmare, även ge ökad komfort. 

Numera när "Al Goreisterna" härskar på planeten så är rekommendationen 30 minuter vid -15 grader. Vilket är lika meningslöst som att tända ett värmeljus på en uteplats. Sedan ska man dessutom backa in bilen för att komma iväg snabbare och absolut inte starta motorn innan man skrapat rutor och är helt klar för avfärd.

Är detta dumt? JA! Vi som har bil vet ju att återfrysningen på den kalla rutan gör att utandningsluften inne i kupén förvandlar utsikten till lika med noll. Speciellt om en ljuskägla eller solen träffar vindrutan. Att då ge sig iväg med detta fordon är lika dumt som att hoppa från ett hustak. Dessutom sliter det oerhört mycket mer på en bil att köra iväg direkt vid stark kyla mot att starta och låta bilen stå 5-10 minuter och sakta acklimatisera sig.

Jag mötte en sådan här miljömupp i morse. Totalt nedisad och helt utan möjlighet att orientera sig. Han fick tvärnita mitt i vägen när mitt halvljus förblindade honom totalt. Jag kvävde min första impuls att stanna och slå ihjäl personen i fråga och tänkte därefter att det var tur att detta hände i låg fart och på en förhållandevis bred väg.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0